Ehlas

Amy vaknar till doften av lavendel. Medan hon yrvaket ser sig omkring försvinner den och ersätts med den kalla intetsägande luften från sjuka människor.

Hon är på sjukhuset och inser med fasa att hon inte vet hur hon kom dit.


_________________________________________________________________________________

Hon möter den som kallar sig Tim några dagar efteråt. Utan några föräldrar att vända sig till och med hennes förmyndare utomlands så tyr hon sig snabbt till den nya figuren.

Tim säger att de var vänner.

Amy tror honom.

________________________________________________________________________________________

När hon får börja gå omkring så upptäcker hon snart att allt är mycket jobbigare än hon trodde. Hon skållar sig själv när hon ska tvätta händerna. Hon rycker till av smärta när Tim kramar hennes hand för hårt och hon darrar av köld när de går ut.

Det är vår och Tim ger henne en bukett med årets första gullvivor. Han måste letat i timmar. Hon säger tack och för en stund kan hon nästan höra avlägsen musik.

Tim säger att hon inte får ge upp.

Hon vet att han menar det till sig själv.

______________________________________________________________________________________

När sommaren kommer får hon åka hem. Ljuden omkring henne är högre än vanligt och dofterna starkare. När hon går även om det bara är en liten stund så gör det ont i benen och i musklerna.

Doktorena sa att hon var utsliten.

Hon vet att hon inte sprungit mer än nödvändigt i hela sitt liv

_______________________________________________________________________________________

Ho blir förskräkt när hon hittar en pistol i sin kökslåda. Hon plockar upp den med darrande händer och blir lättad över att hon inte förstår hur man ska använda den. Hon kan hålla i den ja, men resten är en gåta.

Hon börjar bli rädd för att veta hur livet var innan hon hamnade på sjukhuset.

Ärret på hennes vänstra axel är efter en kula.

______________________________________________________________________________________

När hon möter den bleke mannen med de gyllene ögonen är hon rädd.

Han säger att Ehlas mår bra och att hon ska gå vidare med sitt liv

Hon frågar vem Ehlas är

och mannen går.

____________________________________________________________________________________

Hon frågar Tim vem Ehlas är.

Tim vägrar svara, säger att hon måste minnas själv.

Hon frågar honom om Ehlas var den som skadade henne. Var hon fick frågan ifrån vet hon inte.

Tims ögon är svarta när han säger ja.

____________________________________________________________________________________

Med den sanna kärleken är det som med spöken. alla talar om den men få har sett den

Crackfics

Crackfics, denna kaotiska kategori. En av de få kategorier av fanfiction jag kan beundra å avstånd men som jag avhåller mig från både att skriva och läsa.

Ni måste förstå mitt tankeförlopp när jag skriver. Jag måste hela tidnen ha samma motivation som när jag började enda anledningen att jag kan fortsätta med skuggalver då och då är att den alltid finns där. Alltid för mindre saker går det inte ens om jag försöker jag skriver om och skriver om utan att komma någonstans.

Crackfic: naruto är en galen vetenskaps man, nej ny ide efter ett halvt A4. Naruto är försökskanin åt en galen vetenskapsman och liknar gadget. Nej vänta nu perfekt ide Naruto har kontakter i undre världen som hjälper honom med högteknologiska (från ninjavärldens synvinker) pryttlar i utbyte mot hjälp att testa ut dom i fält, att han utför vissa uppdrag osv
Problemet är att omjag håller ut och ihärdar kan jag som mest kraa ut 3-4 A4 seriös historia ur det här oavsett om jag försöker skriva en crackfic eller inte.

Jag är helt enkelt inte bra.


Dumbledore

Dumbledore i fanfiction är en mycket varierad karaktär. I vvissa är han en manipulativ och beräknande gammal man. Utnyttjar utan hänsyn och hänsyn de andra karaktärerna tills de gör uppror. Han offrar allt och alla i ett personligt krig mot Voldemort.

I annat fall är han en helgonlik man, en självuppoffrande matyr för den goda sakens skull. I de flesta fall är han en blandning. Det roliga är att jag inte tycker att någon av tolkingarna är helt fel. Han är helt enkelt en karaktär som är lätt att vinkla.

Dumbledore visar sig mer manipulativ för varje år som går. Jag undrar om författarinnan planerade att han skulle bli det redan bok 1-3? Det finns faktiskt lettrådar och jag har inte fuskat utan tänkt själv. Tänk på när Hagrid påpekar att Fudge rådfrågar Dumbledore varje dag. Misstänkt. Sättet han arbetar runt skolansstyrelse osv.

Jag tycker om en manipulativ Dumbledore mer än helgonet jag tycker inte om helgon för att vare ärlig.

(Jag har faktiskt inget mer att säga)

Badhus

Jag har alltid tyckt om att gå till badhus, speciellt om Gustav inte följt med. Jag har aldrig varit rädd för vatten. Bara vatten i kombination med brodern min. Dessutom är vattnet rent i badhusen, inget fammlande efter vad som är upp och vad som är ner. Man kan ta stöd mot botten och hoppa upp genom luften...

Eller kanske inte men man kan bryta vattenytan på ett trevligt och fint sätt. Däremot mår jag dåligt att vara länge i vattnet. ag får kallsupar fyllda med klor genom näsa och munnen och blir i slutet alldelles matt. Det känns som om jag helt plötsligt förlorar en massa muskelmassa. Men att flyta med i strömmen är underbart, att fantisera om att man är överlevande från skeppsvrak eller kanske ett lik som flyter längs floden, inte riktigt död men sårad från ett lömskt överfall. Att åka vattenruchbana är olika varje gång. Ibland är det roligt och ibland allt för läsktigt för att vilja prövas. Att helt plötsligt kommaikapp den framför och att falla ner i en härva av ben och armar är bara roligt om den personen tycker det. Att oönskatt förolämpa personer är extra dåligt i badhus av någon anledning.

Ändå slutar det alltid på samma sätt. Jag är så matt att jag blir loj och ganska så virrig. Ätandet av glass överstiger alltid budgeten och om jaginte lyckats skämma ut mig på minste tre olika sätt ett antal gånger är det inte ett riktigt badhus besök

Aska

Aska är bland det renaste som finns.


Inte det svarta kolet som ligger kvar efter en eld. Svarta klumpar som lätt färgar av sig och smulas sönder. När jag var liten brukade jag försöka blanda det med vatten för att få färg med det blev för rinnigt jämt.


Nej aska är vit-grått och tunt som papper eller sand. Dagen efter valborgsmässoafton brukar jag gå ner till det som är kvar av elden. Det är fortfarande för varmt för att gå barfota så jag tar på mig stövlar.


Sen kan jag stå där och se ut över gärdet för det är tidigt, tidigt på våren och inget gror ännu. Då brukar jag tänka på brända hem och skrikande människor som strör salt över åkrarna och tårar i själen. Det var mycket mer övertygande när jag var liten. Kanske för att det verkade som det var mer aska då, mer förstörelse och mer skövling. För jag minns att stå så nära elden att askan dalade ner på mig och ansiktet kändes som det brann. Jag minns att när det blåste så att rökmolnet följde marken så sprang jag och min bror tjutande som demoner genom det. Som om vi var vandalerna som kom för skövlade världen.


Dagen efter var askan inte levande utan död. Den låg som en matta på marken och när den svalnat kunde jag låta den rinna genom mina fingrar.


Aska är rent, bland det renaste som finns. Men när den inte finns i röken eller elden. När den inte flyger upp i luften är den bara död, sorg och bränd saltad jord.


Imorgon blir det Badhus, önskat av Emma


Aska

Aska är bland det renaste som finns.


Inte det svarta kolet som ligger kvar efter en eld. Svarta klumpar som lätt färgar av sig och smulas sönder. När jag var liten brukade jag försöka blanda det med vatten för att få färg med det blev för rinnigt jämt.


Nej aska är vit-grått och tunt som papper eller sand. Dagen efter valborgsmässoafton brukar jag gå ner till det som är kvar av elden. Det är fortfarande för varmt för att gå barfota så jag tar på mig stövlar.


Sen kan jag stå där och se ut över gärdet för det är tidigt, tidigt på våren och inget gror ännu. Då brukar jag tänka på brända hem och skrikande människor som strör salt över åkrarna och tårar i själen. Det var mycket mer övertygande när jag var liten. Kanske för att det verkade som det var mer aska då, mer förstörelse och mer skövling. För jag minns att stå så nära elden att askan dalade ner på mig och ansiktet kändes som det brann. Jag minns att när det blåste så att rökmolnet följde marken så sprang jag och min bror tjutande som demoner genom det. Som om vi var vandalerna som kom för skövlade världen.


Dagen efter var askan inte levande utan död. Den låg som en matta på marken och när den svalnat kunde jag låta den rinna genom mina fingrar.


Aska är rent, bland det renaste som finns. Men när den inte finns i röken eller elden. När den inte flyger upp i luften är den bara död, sorg och bränd saltad jord.


Imorgon blir det Badhus, önskat av Emma


NYTT PROJEKT

Tobi startar härmed officiellt ett nytt projekt Jag lovar härmed att skriva 28 stycken 200+ ord texter om dom. Ni ska ge mig ett ord för vaje bokstav (starta på A) och jag skall varje dag (så länge jag blir matad med ord vill säga) svara och skriva på en ledig stund. Det kan bli vad som helst Fanfiction, något med skuggalvs karaktärer något verkligt eller psudo-verkligt det får ni (och jag) se!

Jag hoppas vi får in något i annat fall är morgondagens ord Aska


RSS 2.0