Onåbar
Livet kan inte nå dig om du ligger stilla. Om du bara kurar ihop dig och blir orörlig blir du också orörbar. Det finns en stillhet som du kan nå i tystnaden mellan hjärtslag. Livet väntar inte på dig men du kan invänta det ögonblick som är bäst för att återupta din uppgift
Inget hår.... GAHHHHH!!!!
Nu har jag blivigt av med håret...
Ja jag menar allt...
Ja jag är seriös..
Min mor bara stirrade på mig med medlidande och viss hopplöshet och undrade varför jag gjorde mig själv till ett evangemang istället för att vänta på att hon skulle ta bort det. Sedan hade vi ett filosofiskt (på riktig!) samtal om självförakt och ordet kanske... låt oss fokusera på självförakt för tillfället.
Jag föraktar inte mig själv men min mor och jag har olika åsikter om saker och ting. Min mor hävdar att det man tycker om vårdar man och tar hand om men kroppen, mer än kroppen, mitt jag är bara det jag tar in resten av världen med. Jag tycker inte illa om mig själv, jag ser bara inte poängen med mer än driftunderhåll. När jag är sugen eller får för mycket blodtrycksfall äter jag, när jag får eksem smörjer jag, när jag får huvudvärk dricker jag (vatten :))
Jag är mycket medveten om att jag antagligen kommer ändra inställning, en dag eller ett år kommer tillbringas med att sakta med säkert börja träna, att vara noga med min kost att raka benen och ha kortbyxor som inte täcker knäna därför aktar jag mig för permanenta saker. Inga tatueeringar, inga piercings men att tillbringa en sommar med att ta reda på hur det känns att vara snaggad? Inga problem även om jag från början visste att jag inte skulle tycka om det.
Förutom dusharna, de är underbara, gå ut skaka av dig och vips så är du helt torr. Är håret mindre än en halv cm binder det inte vätska!
Seger!
Ja jag menar allt...
Ja jag är seriös..
Min mor bara stirrade på mig med medlidande och viss hopplöshet och undrade varför jag gjorde mig själv till ett evangemang istället för att vänta på att hon skulle ta bort det. Sedan hade vi ett filosofiskt (på riktig!) samtal om självförakt och ordet kanske... låt oss fokusera på självförakt för tillfället.
Jag föraktar inte mig själv men min mor och jag har olika åsikter om saker och ting. Min mor hävdar att det man tycker om vårdar man och tar hand om men kroppen, mer än kroppen, mitt jag är bara det jag tar in resten av världen med. Jag tycker inte illa om mig själv, jag ser bara inte poängen med mer än driftunderhåll. När jag är sugen eller får för mycket blodtrycksfall äter jag, när jag får eksem smörjer jag, när jag får huvudvärk dricker jag (vatten :))
Jag är mycket medveten om att jag antagligen kommer ändra inställning, en dag eller ett år kommer tillbringas med att sakta med säkert börja träna, att vara noga med min kost att raka benen och ha kortbyxor som inte täcker knäna därför aktar jag mig för permanenta saker. Inga tatueeringar, inga piercings men att tillbringa en sommar med att ta reda på hur det känns att vara snaggad? Inga problem även om jag från början visste att jag inte skulle tycka om det.
Förutom dusharna, de är underbara, gå ut skaka av dig och vips så är du helt torr. Är håret mindre än en halv cm binder det inte vätska!
Seger!
