Han var så vilsen en människa kan kan bli. Hon var förlorad men äntligen fri.

Yay för Julen. Jag tror att min favorit present var nog kombinationen av pengar och stockholmsresa. Den senare kommer åkas med broderskapet och vi skall spendera tio timmar i stockholm på måndag yay!

 Det betyder Eon böcker, det betyder äta mer färdkost än man borde och må illa. Det betyder att få ont i fötterna och impulsköp. Det betyder helt underbara saker!

Så om någon efter ca 10 kommentarlösa inlägg bestämmer sig för att ge tips på vad man gör i stockholm förutom just SF bokhandeln är jag tacksam

Men bredvid står prinsen i trasor

jag känner mig som en 90 årig gammaltant. Efter att mina ögon blivigt bättre är fortfarande huden på ögonlocken och precis under röda och flakiga. Dessutom ser det ut som om jag inte sovigt på väckor med uppsvullnade påsar under ögonen (jag svär det är så det ser ut!)

När man dessutom tar med att jag har de supervarma men superhala strumporna på mig vilket får mig att ta kort och försiktiga steg och min grönna morgonrock så är bilden ett faktum där jag sakta plirar in i kylskåpet medan jag muttrar på min fina nya sång

Titta en ensam liten klementi~n
Som vänar på sin mamma
Dig skall jag nu äta upp
för du är säkert Go~d!/

Forget the wrong I've done

I dreamed I was missing
You were so scared
But no one would listen
Cause no one else cared
After my dreaming
I woke with this fear
What am I leaving
When I'm done here






Om du hade sagt att vi skulle sluta vara vänner för 2 år sedan skulle jag tro dig. Jag förväntade mig ett slut på allt jag påbörjade, jag väntade med förväntan på kniven i ryggen. Då skulle världen vara trygg utan dig. Men när jag fick den och träffade dig igen senare så blev jag nog mest förvirrad. Det var meningen att det skulle vara slut du hade gått vidare och jag hade blivigt lycklig. Så jag gick iväg från dig, det har nog inte hänt förut. Jag vägrade inte förlåta dig från mitt håll var det redan över så det fanns ingenting att förlåta.

Problemet kommer nu. Nu när jag såg dig en dag och helt plötsligt inte kan få ut dig ur min närhet.

Mamma säger att det är lätt att längta efternågon man ser som ouppnålig.


Nya Musikvidoer


Loke underjorden


Jord.                   '                                                                                 Blek och svarthårig Mordil går mot en stuga i skogsbrynet
                   
Korslagda rosor på ditt bröst.               
Det känns precis som jag har varit här förut jag vet precis hur det tar slut
                                       stannar till vid dörren
Med vilken röst.
Med vilka ord.
                                                                                                                                                                       öppnar den


Trött
Jag är så oförklarligt svag.
                                                                                                           faller ner på knä innanför
Jag kanske borde men jag orkar inte mera
jag kan aldrig acceptera
ditt förslag
                                                                                                                                                            tårar väller upp
att du och jag                                                                                       Nu ser man det han tittar på. En ung flicka (Renya)
Har dött                                                                               grå hud och stängda ögon med ett kortsvärd nerkört i buken


Tyst.                                                                                       Man ser hur han står i dörröppningen med henne i famnen
Fast världen skriker står i brand.                                                                      Han tittar mot staden som lyses upp av        
Jag ser din kropp i varje träd i varje sten                                            bränder och folk springer  omkring som myror   
bär henne sakta genom skogen
jag ser din hals och dina ben.
Jag ser din hand.
Och de vackra läppar som jag kysst.

Så jag går ner.
                                                                                                                                                   går på stranden
Det finns en värld vi inte ser.                                                                                                                          ner i en tunnel
Där ska jag vandra genom tunnlar,
genom gångar ibland underjordens fångar
            går in i en cirkelrund grotta med spellika fassetterade väggar
till det levande.                                                                                                          lägger ner henne  tittar upp och gråter
Du lever.


Jag ska dansa din död. Dansa din död.
                     Han verkar skrika upp mot taket och väggarna får en orange ton
Genom vågor, genom lågor och till dig.                                        skugglika figurer syns i luften    De rider på en strand
Jag ska dansa din död. Dansa din död.                                                                  de sklätrar upp för en klippa och vapen
Under jorden, över himlen genom helvete och paradis till                                              står rygg mot rygg med dragna  
dig.
                                                                                                                                            Man ser bara hans kolsvarta ögon

Jag känner doften av ditt hår.                                                                       en ganska tydlig skuggfigur närmar sig honom
En lätt beröring och ett skratt.                                                                                                     lägger handen mot hans kind
För mina sinnen            
har du lämnat tusen minnen
                                                                                                 hon kysser honom men försvinner
som ett spår
som lyser svagt och leder mig.

Snälla, kom!
                                                                                                                                                                     Han står upp
Jag vet att allt kan börja om.                                                                                                       griper tag i kortsvärdets hantag
Om det är så en evighet jag måste vandra tills vi återser varandra                        kysser fästet, han ser förkrossad ut
är du levande.                                                                                                                                                      beslutsamma ögon
Levande.                                                                                                                                                                                vita knogar
Du lever.                                                                                                                                                             blottade vassa tänder
 

Jag ska dansa din död. Dansa din död.
                          genomför relativt kompliserade rörelser med det blodiga spjutet
Genom vågor, genom lågor och till dig.
Jag ska dansa din död. Dansa din död.
                                                            Flera skuggfigurer visar sig, av olika personer
Under jorden över himlen genom helvete och paradis.                            Mandro Arra och sildar passerar genom honom
Jag dansar din död. Dansar din död.                                                                                                              Randil, Simon Sheila
Under jorden över himlen till det levande.                                                                                       Renya är på väg mot honom
Levande.                                                                                                                                          han stabbar sig själv med spjutet
Du lever                                                                                                           han drar ut det, det glänser grått och regnbågsfärgat
inom                                                                                                                                                                           han sluter sina ögon
mig.                                                                                               Öppnar dom med samma guldfärgade ögon som Renya hade

M-A-N-D-R-O N-A-T-T-D-O-L-K

M står för manlig (hehehe)
A står för ansvarslös
N står för något
D står för dungeuns and dragons
R står för att rimma
O står för orolig

N står för nyckfull
A står för asglad
T står för tacksam
T står för trevlig (hehehehe)
D står för dumhet
O står för ond
L år för lekfull
K står för karsk

Glömska


Jag glömmer dig inte
det är allt jag har att lova
min ovärld skiftar för varje dag
och du kommer försvinna ur min värld

Jag glömmer dig inte
jag ska skapa en egen värld
där du är en drottning och jag matyr
och jag kan dö för dig på hundra olika sätt

Jag glömmer dig inte
jag gör ogjort allt du gjört
så kom och skapa mig igen
du som dödade den jag en gång var

//För det måste du veta att bara en del saker får plats i en människa. Du gjorde så att jag kunde fortsätta och skapade ett liv till mig. Det kunde du bara göra genom att sakta och omärkligt förändra mig. DU kallade ner mig till verkligheten och ändrade på mig. Du tonade ner på min stolthet, på min ärlighet och ílska. Du tog fram de stråk av rädsla, osäkerhet och självbevarelsedrift och berömde den lojalitet och sällskapsliga anda jag alltid dolt tätast kring mitt hjärta. Du dödade den jag var vännen min och jag är tacksam. Hon hade ingen framtid då utan ditt ingripande. //

Jag glömmer dig inte
utan kallar dig en gång till
ber om din närhet än en gång
och om den själ som jag kallade min






För det är allt jag har av dig

Det är inte att inte bli älskad jag är orolig för

Det är inte den suktande saknaden jag känner

Det är inte ensamhetens tunga ok på mina axlar

 

Jag är hel och orädd

Jag är trygg och varm

Jag är omfamnad

 

Men du sätter igång mina tankar

Du byter ut allt tryggt

Och sätter eld i mina ådror

Och river ner allt jag byggt upp

Du tränger igenom mig

Ner till ett argt och ledset litet barn

Som skriker efter mer

När inget finns att ge

Du får mig att förlora

Den värld jag har byggt upp

Utan ett ord, utan närhet

Färgar du mitt väsen

 

Jag är försvarslös inför detta

Inför detta angrepp på mitt inre

Och jag känner mig som barnet

En skamlig känsla

För du såg barnet och tog hand om det då

Du släckte elden som höll på att bränna ut mig

Fick mig att inse att stolthet är onödigt

Och gjorde min sömn trygg

Du gjorde om mig till något nytt

Du såg dom bryta ner mig och bygga upp mig

Du såg till att jag lärde mig prata

Prata på sätt jag aldrig gjort förut

Du gjorde detta för mig så vad är min synd

Varför vill du fälla mig igen

Varför åh gud som inte finns

Ser du rakt igenom mig

 

Jag vill inte känna såhär

Om det var mitt val glömde jag allt som var

Jag vill vara ifred från ditt väsen

Och tillfreds med mig själv

Men du kallar mig

Du river sönder mig på ett sätt jag glömt

Och du får mig att minnas ord jag sa till dig

Vacker-vän har jag kallat dig

Jag band ord till dig för att få dig till min

Skrev rad efter rad av kedjor för att snärja dig

Skapade världar till din ära

Jag trodde det var vänskap

 

Jag trodde man borde känna så

Att den svidande längtan fanns i alla

Att glädjen jämt var lika översvallande

När man fick höra ett ”jag bryr mig”

Men jag ska göra som du har lärt

Skippa all min stolthet

Ge upp mitt nya jag

Och smida kedjorna på nytt

Jag skall bygga upp brända broar

Och hitta tillbaka till valet

Där jag inte valde dig

Och välja om

Så sluta hemsöka mig

Jag har gett upp du vinner

Mer än någonsin har du min själ

Du som äger världen jag lever i

Men om du inte vill ha mig

Vad skall jag då ta mig till

Vart tar längtan slut

Och vart försvinner bitterhet

Vart tar jag vägen om du inte tar mot mig

Nu när jag börjat förstå

Den mest grundläggande formen av lycka

Jag kände utan att veta om det

Så jag väntar ännu en tid

Binder mina händer och biter mig i tungan

Njuter av den bitterljuva osäkerhet

Där jag inte vet att jag är oälskad

För det är troligast att så är fallet

Att du inte kan älska mig

Så medan du bryter ner mig till ett barn

Så står jag still maktlös

Utan hopp om räddning

Utan spår av tvekan

Låt mitt lidande vara

 

För det är allt jag har av dig


RSS 2.0