Amy - att bli älskad
Amy drömmer mer än hon är vaken, och till och med då är det en förändrad värld hon ser. Hon kan känna Ehlas gör världen ljusare för henne, döljer stanken av avgaser och stad. Han stänger ute ljudet av bilar och låter fågelkvittret komma fram.
Hon antar att det kan kallas kärlek och är tacksam för det.
Hon minns tiden innan Ehlas då hon studerade människorna runt omkring henne istället för att titta på dem. Hur hennes enda frågor gällande flytten rörde detaljer som räkningar och tvättstugan och inte varför de ville lämmna henne kvar.Hon minns tomma timmar ensam i lägenheten inte vaken men inte heller sovande då hon apatiskt stirrade in i väggen. Maten utan smak, staden utan ljud och människorna utan färger. Hon led inte, men bara för att hon inte visste hur. Allt som fanns var en dov dunkande tomhet innuti som kvävde allt annat.
Nu är allt annorlunda och Ehlas lindar sin själ om hennes i en beskyddande omfamning. Han kommer aldrig överge henne. Han kommer inte ens tänka tanken, ända tills han rycks ut ur hennes kalla döda kropp och då är det ändå över.
Tim fanns också men han var temporär. Han levde på gränsen och hade klarat sig på tur och ren jävlar anamma hitills. Tim ville också beskydda Amy. Han kanske inte kunde fylla hennes öron med fågelsång men han gjorde allt på sitt eget tafatta vis. Hon mindes vagt när han bar ut henne från de brända resterna av kyrkan. Hennes mun hade smakat av blod och aska och inte ens Ehlas kunde stänga ute smärtan och svagheten. Deras kropp var sargad och Ehlas mer än så, han var mer eller mindre söndersliten och kunde inte längre ta hand om dom. Då skrek Tim och i det skriket förstod hon hans betydelse. Det var djuriskt och absolut, en befallning och ett konstaterande.
"Aldrig!" skrek han, "Hör ni det, ni får henne inte. Aldrig!" Hans ögon brann feberaktigt och Amy kände sig trygg när hon sakta sjönk undan från världen.
Ehlas är en röst som viskar i mörkret och skrämmer bort mardrömmar och monster. Han är en trygghet.
men Tim, Tim väcker henne och hon börjar längta efter mer än att bara vara tillfreds.
Tim är världen, Ehlas drömmen och om hon blir tvungen att välja vet hon inte vad hon ska göra
Hon antar att det kan kallas kärlek och är tacksam för det.
Hon minns tiden innan Ehlas då hon studerade människorna runt omkring henne istället för att titta på dem. Hur hennes enda frågor gällande flytten rörde detaljer som räkningar och tvättstugan och inte varför de ville lämmna henne kvar.Hon minns tomma timmar ensam i lägenheten inte vaken men inte heller sovande då hon apatiskt stirrade in i väggen. Maten utan smak, staden utan ljud och människorna utan färger. Hon led inte, men bara för att hon inte visste hur. Allt som fanns var en dov dunkande tomhet innuti som kvävde allt annat.
Nu är allt annorlunda och Ehlas lindar sin själ om hennes i en beskyddande omfamning. Han kommer aldrig överge henne. Han kommer inte ens tänka tanken, ända tills han rycks ut ur hennes kalla döda kropp och då är det ändå över.
Tim fanns också men han var temporär. Han levde på gränsen och hade klarat sig på tur och ren jävlar anamma hitills. Tim ville också beskydda Amy. Han kanske inte kunde fylla hennes öron med fågelsång men han gjorde allt på sitt eget tafatta vis. Hon mindes vagt när han bar ut henne från de brända resterna av kyrkan. Hennes mun hade smakat av blod och aska och inte ens Ehlas kunde stänga ute smärtan och svagheten. Deras kropp var sargad och Ehlas mer än så, han var mer eller mindre söndersliten och kunde inte längre ta hand om dom. Då skrek Tim och i det skriket förstod hon hans betydelse. Det var djuriskt och absolut, en befallning och ett konstaterande.
"Aldrig!" skrek han, "Hör ni det, ni får henne inte. Aldrig!" Hans ögon brann feberaktigt och Amy kände sig trygg när hon sakta sjönk undan från världen.
Ehlas är en röst som viskar i mörkret och skrämmer bort mardrömmar och monster. Han är en trygghet.
men Tim, Tim väcker henne och hon börjar längta efter mer än att bara vara tillfreds.
Tim är världen, Ehlas drömmen och om hon blir tvungen att välja vet hon inte vad hon ska göra
Kommentarer
Trackback
